Bygga altan som håller i många år

En altan ser enkel ut, men det mesta som avgör hur länge den håller syns inte när den är klar. Det är grunden, stommen, virket och hur trallen är lagd. Tomterna på Värmdö och i Nacka har ofta berg, sluttningar och fukt, och då spelar valen ännu större roll.

Den här guiden går igenom hur en altan byggs, steg för steg, och varför vi gör som vi gör. Den passar dig som funderar på en ny altan, vill byta en gammal eller vill kunna ställa rätt frågor till den som bygger.

Boka kostnadsfritt besök

Olika sätt att bygga en altan

Vilken sorts altan som passar beror på marken, hur högt altanen ska ligga och hur tomten lutar. De flesta altaner hör till någon av de här typerna, och många är en blandning.

Altan på mark

En låg altan nära marken, till exempel framför en dörr i markplan. Den står ändå på egna stöd och ligger inte direkt på jorden. Under altanen behöver luften kunna röra sig, så att virket torkar upp efter regn. Marken under rensas, och vatten ska rinna bort från altanen, inte samlas under den.

Altan på plintar

Det vanligaste sättet. Altanen står på plintar som bär bärlinorna, och höjden kan anpassas efter marken. Det fungerar både på plan mark och i en slänt, där plintarna och stolparna blir högre ju längre ut altanen når.

Altan på berg

I skärgården ligger berget ofta precis under ytan, eller helt i dagen. Då fäster vi altanen direkt i berget med stolpskor som borras och förankras i berget. Det ger en stabil grund som inte rör sig med tjälen. Ofta blir det en kombination: stolpskor där det är berg och gjutna plintar där det är jord.

Altan i flera nivåer

På en tomt som sluttar kan altanen följa terrängen i stället för att bli hög och brant. Varje nivå byggs som en egen yta med egna stöd, bärlinor, reglar och trall, och nivåerna binds ihop med trappsteg. Det ger flera platser, till exempel en för matbordet och en för soffan, och altanen smälter in bättre i tomten.

Fristående från huset

Vi fäster aldrig altanen i husväggen. Den står på egna stöd även längs huset. Då förs inte stegljud in i huset, och hus och altan kan röra sig var för sig utan att något spricker eller släpper. Det blir också lättare att hålla fasaden fri från fukt.

Grunden: plintar, fundament och förankring i berg

Grunden är det viktigaste i hela altanen och det svåraste att rätta i efterhand. Sjunker eller lyfts ett stöd blir altanen sned, trallen börjar knarra och skruvar släpper. Därför väljer vi grund efter marken, inte efter vad som går fortast.

Gjutna plintar

På jord gjuter vi plintar på plats. Vi gräver eller borrar ett hål, ställer ett formrör i det, armerar och fyller med betong. Överst gjuts en stolpsko in, som stolpen eller bärlinan fästs i. Våra plintar gjuts i formrör som är 150 mm i diameter och cirka 60 cm långa. Plinten ska stå på fast mark, så att den inte sjunker eller lyfts av tjälen.

Förankring i berg

På berg borrar vi hål och förankrar stolpskor direkt i berget. Det går snabbare än att gjuta plintar och blir mycket stabilt, eftersom berget inte rör sig. Stolparna ställs i stolpskorna och kapas till rätt höjd, så att bärlinorna hamnar i våg även när berget lutar.

Hur många stöd behövs?

Ett vanligt fel är för få plintar. Vi räknar med ett stöd ungefär var 2:a meter längs bärlinan och bärlinor ungefär var 2:a meter. Antalet blir alltså (antal bärlinor) × (stöd per bärlina).

Avståndet kan ibland ökas, men då behövs en kraftigare bärlina, till exempel dubbel bärlina. Annars kan altanen svikta.

Bärlinor, reglar och avstånd mellan reglar

Stommen består av två lager. Bärlinorna ligger på plintarna, och reglarna ligger tvärs över bärlinorna. Trallen skruvas sedan i reglarna.

Bärlinor

Bärlinorna bär hela altanen och för ner lasten till plintarna. Vi använder tryckimpregnerat virke 45 × 195 mm i träskyddsklass NTR/A. Med ett stöd ungefär var 2:a meter blir bärlinan styv nog för en vanlig altan med möbler och folk.

Reglar

Reglarna ligger ovanpå bärlinorna, ungefär 2 meter mellan bärlinorna, och vi använder 45 × 170 mm i NTR/A. Reglarna måste ligga i samma höjd och i våg, annars syns det i trallen. Det är här precisionen avgör hur golvet känns att gå på.

Avstånd mellan reglar för olika trall

Avståndet mellan reglarna anges som cc, centrum till centrum. Hur långt det får vara beror främst på trallens tjocklek, mindre på bredden. En tunnare bräda behöver tätare reglar. Lägger man trallen diagonalt blir varje bräda längre mellan reglarna, och då behöver reglarna ligga tätare.

Svenskt Trä anger det längsta avstånd som trallen klarar. Vi lägger reglarna tätare än så: cc 50 cm under 28 mm trall och cc 60 cm under 34 mm trall. Det ger ett styvt golv som inte sviktar mellan reglarna.

Träskyddsklasser (NTR) för olika delar

Tryckimpregnerat virke delas in i träskyddsklasser enligt de nordiska reglerna, NTR. Klassen säger hur mycket skyddsmedel virket har fått och var det tål att sitta. Ju fuktigare och närmare marken, desto högre klass behövs.

• NTR/A är för virke i kontakt med mark eller vatten, eller där det är svårt att byta. Det gäller stolpar, bärlinor och reglar.
• NTR/AB är för virke ovan mark som torkar upp mellan regnen. Det gäller trall, kjol, räcken, staket och ribbor.

Stommen är det som är svårast att byta och det som sitter fuktigast. Därför ska den ha den högre klassen, även om det inte syns när altanen är klar.

Byggs stommen på rätt sätt och med rätt material håller den i 60–70 år. En trall i NTR/AB håller enligt vår erfarenhet 25–30 år. Därför kan man ofta byta trallen en gång på en befintlig stomme innan det är dags att bygga om allt.

Trallmaterial och springor

Trallen är det du ser och går på. Den ska tåla sol, regn och slitage, och den ska vara lätt att sköta.

Vanliga trallsorter

• Tryckimpregnerad trall är det vanligaste valet. Vi använder trall i premiumkvalitet, oftast 28 × 145 mm. 28 × 120 mm ger ett tätare mönster, och 34 × 145 mm är kraftigare.
• Komposittrall har vi byggt med en del, och den fungerar mycket bra. Den är ganska mjuk, så reglarna måste ligga tätare än under trätrall.
• Ädelträ är hårda träslag med ett exklusivt utseende, som vi till exempel har byggt runt en pool i Strömma. Det är dyrare både i inköp och arbete.
• Kärnfuru är virke från kärnan av furan, som inte är impregnerat. Den finns att köpa, men vi bygger inte med den och brukar inte rekommendera den.
• Värmebehandlat trä avråder vi starkt från. Vi har renoverat många altaner med värmebehandlad trall som har ruttnat helt efter ungefär sex år.

Springor och kant-till-kant-mått

Springan mellan brädorna är en av de viktigaste detaljerna på hela altanen. Trä sväller när det är fuktigt och krymper när det torkar, och nytt tryckimpregnerat virke är ofta fuktigt när det levereras. Därför mäter man inte springan, utan kant-till-kant-måttet: avståndet från en brädas kant till samma kant på nästa bräda.

Svenskt Trä anger ett minsta mått, inte ett exakt mått. Vi lägger 150 mm på 145-trall och 125 mm på 120-trall, och vår erfarenhet är att det räcker. Det viktiga är att springan finns och är jämn över hela altanen.

Det vanligaste felet vi ser är trall som är lagd för tätt. På hösten täpps springorna igen av löv, barr och smuts, och vattnet kan inte rinna undan. Trallen står blöt hela vintern och ruttnar. Så kan en ny och fin altan ha rutten trall redan efter sex eller sju år.

Infästning, fris och ändträ

Trallen skruvas i varje regel med rostfri trallskruv. Rostfri skruv finns i kvaliteterna A2 och A4. Vi använder A4, som är syrafast och tål fukt och salt bättre. Svenskt Trä rekommenderar A4 vid pooler, bryggor och nära havet, och A4 är dyrare. Runt kanterna lägger vi en frisbräda som ramar in altanen, och där brädorna möts lägger vi en avdelare i stället för att skarva bräda mot bräda mitt på ytan. Ändträet vid skarvarna slipas och hänger fritt någon centimeter, så att det inte samlar skräp och vatten, som med tiden gör att träet blir dåligt.

Kjol och luftning

En kjol är brädor som klär in sidorna mellan trallen och marken, så att stommen inte syns. Den gör altanen mer färdig och hindrar att löv och djur hamnar under. Kjolen ska ändå inte stänga inne fukten. Luften behöver kunna röra sig under altanen, så att virket torkar upp.

På trappor klär vi ofta in framsidan mellan stegen och sidorna på samma sätt, så att trappan får samma utseende som altanen.

Trappor, räcken och höjdkrav

Trappor

En utomhustrappa byggs med vangstycken, de sneda balkarna som bär stegen, och med steg av samma trall som altanen. Stegen ska vara lika höga och lika djupa hela vägen, annars snubblar man. Breda trappor med låga steg känns bekvämare och passar bra när altanen ligger högt eller på berg. Belysning i trappstegen gör trappan säkrare och ger fint ljus på kvällen.

Räcken

Från en viss höjd ska en altan ha räcke. Hur högt räcket ska vara och från vilken höjd det krävs står i Boverkets byggregler, BBR. Kraven blir strängare ju högre fallhöjden är, och räcket ska vara svårt för barn att klättra på och att ta sig igenom. Vi går igenom vad som gäller för din altan vid platsbesöket.

• Räcke på altanen byggs som ett staket, i tryckimpregnerat eller målat trä, eller med glas där du vill behålla utsikten.
• Trappräcke är ett enklare räcke med stolpar längs trappan, en handledare och en eller två brädor på sidan, så att barn inte ramlar ner.
• Staket och insynsskydd skruvas oftast fast i altanen. Ska de stå fritt i trädgården får de egna plintar.

Bygglov eller anmälan

En vanlig altan nära marken behöver oftast inget bygglov. Det kan däremot behövas om altanen ligger högt, är stor, har tak eller vägg, ligger nära tomtgränsen eller ändrar husets utseende mycket. Det beror också på detaljplanen för just din tomt.

I skärgården finns ofta strandskydd nära vattnet, och det kan påverka vad du får bygga även när inget bygglov behövs. Kontakta bygglovsavdelningen i din kommun, till exempel Värmdö eller Nacka, om du är osäker. De kan svara på vad som gäller för din fastighet.

Skötsel

En välbyggd altan behöver inte mycket skötsel, men lite varje år gör att den håller längre och ser bättre ut.

Linoljesåpa i stället för olja

Vi rekommenderar normalt inte olja eller lasyr på trallen. I stället rekommenderar vi överfettad linoljesåpa, som finns från flera tillverkare. Så här gör du:

1. Tvätta altanen med linoljesåpa och skölj av.
2. Stryk på linoljesåpa igen och låt den torka in i ytan.
3. Skölj av det som blir över.

Ytbehandling ingår inte i vår offert, och de flesta gör den själva.

Varje år

• Sopa bort löv och barr och håll springorna öppna, så att vattnet rinner av.
• Se efter att det inte samlas vatten, löv eller jord under altanen och mot kjolen.
• Kontrollera att skruvar sitter och att räcken och trappor är stadiga.

Bygga om en gammal altan

Många hör av sig när den gamla altanen börjar svikta eller ruttna. Då finns två vägar:

• Ny trall på befintlig stomme. Om stommen är frisk river vi trallen, tar bort gamla skruvar, kontrollerar reglar och bärlinor och byter enstaka dåliga delar. Sedan läggs ny trall.
• Riva allt och bygga nytt. Är stommen dålig, eller står altanen på för få eller sjunkna plintar, är det ofta enklare och bättre att riva allt och börja om från grunden.

Vi tittar på stommen vid besöket och säger vad vi tror är bäst. En stomme som är rätt byggd håller ofta för en ny trall. Det lönar sig däremot sällan att lägga ny trall på en stomme som inte håller lika länge som trallen.

Vad påverkar priset?

Varje altan är olika, men det är samma saker som avgör priset:

• Storlek. Det mesta räknas per kvadratmeter.
• Grund. Stolpskor i berg går fortare än gjutna plintar. Många plintar i svår terräng tar tid.
• Höjd. En hög altan behöver längre stolpar, mer kjol och oftare räcke.
• Trall. Tryckimpregnerad trall är billigast. Komposit och ädelträ kostar mer.
• Trappor, räcken, staket och insynsskydd. De kan stå för en stor del av priset.
• Rivning av en gammal altan.

Du får ett fast pris innan vi börjar, där arbete och material är specificerat. ROT-avdraget är redan räknat och dras direkt på fakturan.

Så går det till hos Daan

1. Förfrågan. Du fyller i formuläret med ungefärlig yta, höjd över marken och vad som ska ingå, och skickar gärna med bilder och en skiss. Vi svarar inom 2 arbetsdagar.
2. Platsbesök. Besöket är kostnadsfritt. Vi tittar på mark, berg, lutning och höjder, går igenom dina önskemål och om det kan behövas bygglov eller anmälan.
3. Offert med fast pris. Du får en offert där arbete och material är specificerat och ROT-avdraget redan räknat.
4. Grund och stomme. Vi river det gamla om det behövs, gjuter plintar eller förankrar i berg och bygger bärlinor och reglar i våg.
5. Trall, kjol, trappor och räcken. Trallen läggs med fris och avdelare, och trappor, räcken och staket byggs i samma stil.
6. Överlämning. Vi går igenom altanen tillsammans med dig, städar och ger råd om skötsel.

Hur lång tid det tar beror på storlek och tomt, och du får en tidsplan i offerten. Boka i god tid, eftersom sommaren fylls snabbt.

Boka kostnadsfritt besök